Tuesday, October 5, 2021

Seeing Emma Cline

Here is an interview I recently did for the Gothenburg book fair, digitally because of the pandemic, with Emma Cline, the writer of "The Girls", "Daddy" and "Harvey", on link från California:

https://bokmassan.se/programs/emma-cline/

Unfortunately, the viewing is not free, you will have to buy a ticket. But we had a really nice talk, and I've received quite a few happy reactions to this one. 

(Looking at the thing, it's hard to imagine the whole thing was actually shot in a pretty crappy room with a huge green blanket behind.)


Tuesday, April 20, 2021

Edenborg + Tapir Agency = NOT True!

UPDATE, SEPTEMBER 2021: 


UNFORTUNATELY, THE FOLLOWING IS NOT ANYMORE TRUE, BECAUSE TAPIR AGENCY HAS PUT DOWN ITS BUSSINESS, SO FOR THE MOMENT I'M WITHOUT AN AGENT. 


I am delighted to announce that I have become on of the horses in the stable at Tapir Literary Agency, run by Johan Almqvist from his office in San Fransisco: https://tapiragency.com/

The whole of my writing – backlist, present and forthcoming – is forthwith represented in and outside Sweden by Tapir. The only exceptions are the theatre plays, where Margareta Petersson will continue to be my agent.

I have waited some years before finding a new agent. My last one, Hedlund Agency, told me surprisingly in the spring of 2014 that they didn't like my novel The Alchemist's Daughter and advised me to find another agent. Possibly, they regretted this when the novel later that year was nominated for the prestigious August Prize. 

My last seven years have seen a windling trail of essays, reviews, translations, theatre plays, short stories, exhibitions, interviews, artist's books, prefaces &c. Most are published but the plays are waiting for the pandemic. And one large project have been waiting for me since 2015 to finish it: a new novel. I did this in February:

Like my two last ones, it's a historical piece, taking place in Sweden, London & Paris during the decadent late 19th century. What starts out as a childish, innocent love story in a small mining village, quickly develops into a Bonnie & Clydeish, blood-spattered frenzy. 

The wild ride includes morphinism, pyromania, the homosexual detective Michel Lupin of the Paris police, hysteria, August Strindberg, folies-à-deux, Jack the Ripper, angels, Krafft-Ebing, sexual/literary role-playing, suicide, artful murder and other spicy ingredients which I hope will hold the interest of even the most blasé I've-seen-it-all reader.


Please feel free to follow Tapir and myself on dissocial media for the latest news on this adventure:

Tapirwww.facebook.com/TapirLiteraryAgency / www.instagram.com/tapiragency/ / twitter.com/tapiragency

Edenborgwww.instagram.com/cmedenborg / twitter.com/Edenborgwww.facebook.com/edenborgserotiskanoveller

Wednesday, February 17, 2021

Kjell Lekeby's anniversary (2019)

[I wrote this text in the summer of 2019, on my very dear friend Kjell Lekeby's 80ieth birthday – right now, in the spring of 2021, we are collaborating on two books, one by Johannes Franck and one by August Nordenskiöld:]


C/M EDENBORG & VERTIGO FÖRLAG GRATULERAR
Kjell Lekeby
på åttioårsdagen


OCTOGENARIVS MAXIMVS!

Idag, den sjunde månadens sjunde dag, fyller Kjell Lekeby åttio år. Född ödesåret 1939 har hans liv inte svikit datumets ominösa laddning.

Kjell växte upp på sin farfars jordbruk i Smålands djupa skogar, ödet skänkte honom inte den lättaste början på livet, bland annat hade han flera olika mödrar som tag om den lille. 
Som 17-åring tog han värvning som kolskyfflande matros på bland annat pansarskeppet Gustaf V, jobbade extra som fängelsevakt och tog efter självstudier som 26-åring studentexamen vid Norra latin. 
Efter att läst korrektur på PatentVerket, Stockholmstidningen och Aftonbladet och gjort en strapatsrik resa genom Sydostasien, fick Kjell anställning på Dagens Nyheter. Där förblev han i trettio år. De tio åren fram till pensionen 1999 redigerade han ledarsidorna: det säger mycket om hans nit och begåvning.

I hela mitt vuxna liv, i trettio år, har Kjell varit mentor, kollega, min hårdaste kritiker, min bästa läsare, en räddare i nöden, medförfattare, fadersfigur, en allra käraste vän. Jag kan inte föreställa mig vem jag varit utan honom: det var han som ledde in mig på latinstudierna och doktorerandet.
Vi träffades första gången vintern 1989/1990 genom ett märkligt sammanträffande: under ett besök i oktober 1989 på den ockulta bokhandeln Table d'Emeraud i Paris hörde expediten mig prata svenska, han inledde en konversation om alkemi och uppmanade mig att kontakta Kjell och hans vän Arne Wettermark när jag kommit hem.
Under dessa trettio år har det inte gått många månader mellan gångerna vi setts, och träffarna har till min lycka blivit allt tätare. När vi ses arbetar intensivt men hinner också tala och skratta mycket. Vi bubblar om allt mänskligt och övermänskligt: från sexualitet och krämpor till mystiska frågor om själen, gnosticism och asagudar. Vår gemensamme vän och Kjells mentor, Arne Wettermark, finns tyvärr inte längre bland oss.
Att säga att Kjell "lärde mig att skriva" vore strikt sett fel, det gjorde ju min lågstadiefröken, men utan honom finns det inte en chans att skulle vara vara den skrivande människa jag är. 
Vårt första samarbete var en utgåva av den svenska 1600-talsalkemisten Johannes Francks alkemiska texter 1992. 
Jag minns än idag tårarna av sårad stolthet som rann när jag fick tillbaka inledning och översättningar, fullständigt överklottrade med Kjells rödpenna. 
Han ställde enorma krav. Det var ett purgatorium. Men det var värt varenda tår. Precis som i det alkemiska laboratoriet skall materien lida, svettas och dö innan den kan förvandlas.

Under sina år som student och doktorand på institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet intresserade sig Kjell för astrologins historia i Sverige och för drottning Kristina. Hans insatser resulterade i akademiska uppsatser om drottningen och om astrologi. Men viktigare är hans mer populärvetenskapliga insatser:
1993 bildade han sitt eget bokförlag, Pleïaderna, än idag är aktivt, där han givit ut böcker om astrologi, frimureri och släktforskning. 
1996 gav jag på mitt då relativt nystartade bokförlag Vertigo ut medeltidsalkemisten Nicolas Flamels Boken om de hieroglyfiska bilderna (sedermera känd från böckerna om Harry Potter), i Kjells översättning från ett tidigare okänt manuskript i den svenska FrimurareOrdens arkiv i Stockholm.

Detta arkiv är värt att dröja vid. I hundratals år har det varit en välbevarad, om än inte särskilt välorganiserad och snudd på hermetiskt tillsluten guldgruva av böcker och manuskript.
Kjells gedigna insatser har förändrat detta. Genom hans omsorgsfulla genomgång och katalogisering står numera frimurararkivet på Blasieholmen öppet för forskare från hela världen med sin unika samling.
Kjells arkivarbete resulterade också i flera böcker. På hans eget Pleïaderna kom 2011 både Gustaf Adolf Reuterholms hemliga arkiv från 1780-talet och Esoterica i Svenska frimurarordens arkiv 1776-1803 : alkemi, nekromanti, kabbala, magi, hertig Carls, J. G. Oxenstiernas, H. G. Ulfklous, C. A. Bohemans manuskriptsamlingar, ordnar och sällskap, äldre frimureriska skrifter samt brevsamlingen. 
Mycket intresse väckte Vertigo förlags utgåva från 2010 av Kjells enastående antologi Gustaviansk mystik: alkemister, kabbalister, magiker, andeskådare, astrologer och skattgrävare i den esoteriska kretsen kring G. A. Reuterholm, hertig Carl och hertiginnan Charlotta 1776-1803. Den blev något av en bestseller och fick tryckas om. 
 
Under åren som följde lade Kjell ned mycket arbete på att kartlägga sin farfars och farmors släkter, redovisade i två gedigna och rikligt illustrerade volymer: en skatt för alla intresserade av bygdehistoria.
Medan jag bistod Kjell i detta arbete fängslades jag av hans färggranna, språksäkra skildringar av det förgångna, inte minst de groteska och uppseendeväckande scenerna från en tid som inte är lika ängsligt homogen som vår. Jag tjatade på om att använda dessa minnen till något mer:
Till min ohöljda glädje kastade sig Kjell för något halvt år sedan sitt första skönlitterära arbete: en minst sagt fantasifylld, skabrös men samtidigt andlig och mystisk roman, minnesbaserad men fri som fågeln. Jag ska inte säga något annat än att dess första version är färdigskriven: berättelsen om den säregne Sebbe artar sig till något enastående.
Samtidigt arbetar Kjell och jag tillsammans med slutputsen av vår utgåva av 1700-talsalkemisten och –utopisten August Nordenskiölds Skrifter, som snart ges ut av Vertigos nya förläggare. Antologin lär väcka nyfikenhet, eftersom det är första gången den berömda fritänkarens texter görs tillgängliga, många i sin första svenska översättning.
Allt för få i Kjells ålder har en sådan intellektuell aptit och nyfikenhet och förmåga till förändring! 

Den av Kjells böcker som fått flest läsare och väckt mest uppmärksamhet är en Vertigo-utgåva från år 2000 som tryckts om flera gånger: Kung Kristina: drottningen som ville byta kön. Genom sina omfattande kunskaper i alkemins, astrologins och magins historia kunde Kjell lägga fram imponerande hypoteser om drottningens könsidentitet och drömmar om att bli man.
Boken har vunnit ständigt nya läsare; våren 2017 fick den nytt liv när  Elisabeth Ohlson Wallin tog hjälp av Kjells studie när hon skrev och regisserade sin pjäs med samma namn som boken och med Aleksa Lundberg i huvudrollen.

Det är en nåd att få det här tillfället att tillsammans med Vertigo förlags nuvarande förläggare Alexandra Nedstam få skänka mina hjärtligaste gratulationer till en unik åttioåring som betytt allt för mig och en hel del för världen. 

Det behöver knappt påpekas att Kjell Lekebys livsväg har varit oförutsägbar och säregen: den har förvandlat honom till vad man med arkivspråk brukar kalla för ett "unicum" bland rariteterna.

Jag hoppas att Kjell och hans hustru Tuula Lahtinen Lekeby har en underbar dag i Helsinki!

Carl-Michael Edenborg (f. d. Vertigomannen) & Vertigo förlag

Wednesday, January 13, 2021

Dissays in English + a few words on the last few years

The years following 2014 haven't been as artistically linear for me as before, a fact that reflects huge changes in my personal life for better and worse. The period haven't been unproductive, though:

I've published two artist's books and a collection of short stories; I've finished two theatre plays (chamber plays, now waiting for the theatres to open again so they can hopefully be performed – damn you pandemic!); I've written an ambitious introduction to Aldous Huxley's The Doors of Perception; I have been participating in the collective writing of erotic shorts stories under the nom du guerre Chleo which can bee seen as a sort of Decamecorona; I keep writing literary criticism and articles in the dailies Aftonbladet and Svenska Dagbladet; I have finished a first version of a new historical novel, "Vi var barn" / "We Were Children", a classical, tragic Love-story gone violently Bonnie & Clyde in the 1890:ies.

Also, I have written ten essays - or "Dissays" – in the Norwegian cultural magaine Vagant – one of the world's foremost and most ambitious of its kind, with its office in Berlin, a strong swedish presence and a neoscandinavistic outlook – since 2017. I have freely chosen my subjects; then the texts have been treated with deep ambition by the editors, with editor in chief Audun Lindholm first in line: such editorial commitment is an unusual blessing in our stressed-out times! 

Without me having made a conscious decision or a plan, these texts, except for the very first one, started following a common tread or theme that could be summed-up as Literature, PTSD and Dissociation. 

Recently, Dissay No. 9 was published: "In a Screen Darkly". It's a reflexion on the existential and cultural meaning of the technological step from glass-mirror to digital selfie these last 200 years, with E. A. Poe's work as the literary centre – and, obviously, references to the Duke of Dissociation, Philip K. Dick.

Some of the ideas in these Dissays may have some value and shouldn't remain unavailable to a non-Nordic audience; for instance I believe my hypothesis of the therapeutic value of reading and it's connection with EMDR, our time's most effective treatment of PTSD, has some originality: "Time and time and time and time again: PTSD, MPD, DID, EMDR and other letters". 

Therefore, I am translating the Dissays into English and publishing them at Academia.edu, waiting for a publishing house to pick them up. Here, you can read three of them (+ some of my academic work on the history of alchemy):

https://independent.academia.edu/CarlMichaelEdenborg

(And yes, you should subscribe to Vagant! The Magazine stubbornly defends radical humanism and critical intellectualism in a depressingly antihumanistic time-period when supporting and fighting for these ideals are a matter of life and death.)

I am now working with Dissay No. 10 on Doppelgänger and Blindness, with a certain focus on the film-maker Lucio Fulci. It should be published this spring.



Saturday, October 12, 2019

Sweet Sweaty Death Strip

Sweet Sweaty Death Strip (Fosfor Publishing) is an artist's book, a collection of poems, of photographs, a documentation of an improvised performance, a collaboration between photographer Jan Palmblad, artist/model and my newly-wed Isabella Edenborg, and myself, who took off my clothes and wrote the 29 texts in English.


In Sweden, the book is easily found and bought, otherwise you can get it through Abebooks.

A few samples, one from each of the three chapters:




Friday, May 24, 2019

Reviews of Far Beyond The Limit

Here are some quotes from reviews of my fifth collection of erotic short stories, Långt över gränsen/Far Beyond The Limit (the title refers back to my fourth collection, from 2015: Över gränsen/Past The Limit):

Bernur writes on April 5th:

"… the dark is often contrasted against the light. Not so that it becomes 'comic porn', but the high-pitched expression in some way removes the extremes in what otherwise could have become totally tasteless ('the devil in mr Jones' is a funny euphemism). It has a carnivalesque and partly anarchistic vein, which Edenborg happily empties to the last drop [---] There is an inventiveness and an ingenuity that dazzle, with gender-transcending forms and where the variation moves from angels to squids, and more."

Thomas Almqvist in Opulens, April 9th:

"Everything takes place on the vertiginous rim of the abyss, where the Black Hole of Angst grows, when the fear multiplies. Everyone sleeps with everyone in these stories, women and men, young and old. He is she and she is he. Everyone is a subject and noone is an object or a victim. This is true eroticism in MeToo's Sweden"

"Sexuality is fashioned with an glowing heat, open-minded and without prejudice, but also often with bits of absurdism and black humor. Edenborg expresses passion, reposal and possession with the same strong intensity."

Margit Richert in Aftonbladet, April 23th:

"I enjoy myself richly when I read some of the stories. Edenborg suffers from a certain entertainer's disease: partly it's both too high-pitched and too 'pilsnerfilm'-like ["pilsnerfilm" being the swedish name for a genre of pretty lame, vulgar film comedies from the 30-ies ---] But the will is good, and when Edenborg forgets his own wittiness it becomes surprisingly beautiful, as in the story "The Other", where an odd couple join each other in a way which are every intercourse's purpose and idea. It is tender, in the best meaning of the word."

Terese Eriksson in Svenska Dagbladet, May 31th:

"Carl-Michael Edenborg, in his short story collection "Far Beyond The Limit", has set out to let the imagination challenge all kinds of limitations and boundaries. And on 13 short stories, of varying length and quality, he is able to break a lot of taboos. The collection encompasses widely different sexual contexts, from invading tentacles that curl up from floor wells to celestial sex while travelling with angel wings. The incest taboo shows up in various designs, clearly a challenge of said boundaries, but the collection is characterized as much by the fact that it moves freely between genres and environments; Both the folk tale and the history book get a new touch here. [---] Can everything that man thinks and feels, all that she fantasizes about, be embodied in art and literature? Carl-Michael Edenborg moves far out into the paws of the imagination, and thus puts the question at his head. He should have an affair for that. Freedom is defended when its ultimate limits are tried."

Sunday, April 7, 2019

My latest book: Far Beyond the Limit.

Last week, me and Vertigo förlag celebrated the release of my latest collection of short stories, together with friends and readers. It's called Långt över gränsen – Far Beyond the Limit.


L.Ö.G. is my fifth collection of erotic short stories – the debut, Klumpigheten, was released in 1999. The themes are more or less the same: eroticism (in Bataille's sense), religion, horror, slapstick, word-play, childish brutality.  The subtitle is "Erotic Stories about Desire and Horror".

There are some short, concentrated, almost prose lyrical texts; a few philosophical-obscene dialogues; a Brother's Grimm-like tale ("The King that slept, almost all of him"); fantasies about Stump Angels and the Divine Heaven; a dissociative monologue about symbiotic, intergenerational love; a story about a junkie injecting heroin to silence the voices in his head as the same time while eroticizing the needle, the blood and the shot; etc.

Isabella Blomstrand made the cover illustration and took my new official writer's photo:


The book is available on paper, and soon also as audio and ebook.